Ingår ventilationen i soprum, tvättstuga, bastu och källare i OVK? Ja. OVK gäller hela byggnadens ventilationssystem, och i ett flerbostadshus med F-ventilation ska det kontrolleras vart sjätte år, med FT- eller FTX-ventilation vart tredje år. De gemensamma utrymmena har ofta egna fläktar som ingen tittar på mellan besiktningarna, och därför får de anmärkningar oftare än man tror.
Guiden går igenom vad regelverket säger om de gemensamma utrymmena och vilka brister vi brukar hitta i varje typ av rum. Du får också veta hur du som sitter i styrelsen förbereder huset så att besiktningen går smidigt och vad du gör om något får anmärkning.
Innehåll
- Vilka gemensamma utrymmen ingår i OVK?
- Ventilation i soprum: lukt, undertryck och frånluft
- Ventilation i tvättstugan: fläkten som står still
- Ventilation i bastun och duschrummen i en brf
- Källare, förråd och tekniska utrymmen
- Så förbereder du de gemensamma utrymmena inför OVK
- Vad gör du om ett gemensamt utrymme får anmärkning?
Vilka gemensamma utrymmen ingår i OVK?
OVK är en kontroll av byggnadens ventilationssystem, inte av lägenheterna en och en. Enligt 5 kap. 1 § plan- och byggförordningen ska byggnadens ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet kontrolleras, och i en bostadsrättsförening är det föreningen som äger huset. Boverkets allmänna råd säger också att systemet bör kontrolleras okulärt i sin helhet.

I praktiken ska allt som är anslutet till husets fläktar och kanaler med. Det gäller soprum, tvättstuga och torkrum, bastu och duschar, förråd, elcentral och föreningslokal.
Många hus har separata fläktar för de gemensamma utrymmena. Då blir de ett eget system i protokollet, med ett eget resultat. I ett flerbostadshus i Åkersberga med ett åttiotal lägenheter som vi besiktigade 2025 hade tvättstugan och föreningslokalen egna takfläktar, och just det systemet fick EG eftersom en av takfläktarna var ur funktion.
Enligt Boverkets allmänna råd bör protokollet visa vilka system kontrollen omfattar och i vilket system bristerna finns. Saknas tvättstugan eller bastun i ditt protokoll är det värt att fråga besiktningsmannen varför. Mer om hur du tolkar uppgifterna hittar du i guiden om hur du läser OVK-protokollet.
Ventilation i soprum: lukt, undertryck och frånluft
Ventilationen i ett soprum handlar framför allt om lukt. Soporna bryts ner, och rummet behöver en frånluft som för ut lukten ur huset i stället för ut i trapphuset. När frånluften fungerar strömmar luften in i soprummet när dörren öppnas, inte ut.
Känner de boende soplukt i entrén är det en varningssignal.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18) nämner ofta förekommande lukt från en annan plats än den egna bostaden som ett tecken på att ventilationen inte fungerar tillfredsställande. Vid OVK kontrolleras att frånluften i soprummet går, att donet sitter på plats och att flödet stämmer med vad som gällde när systemet togs i bruk.
Innan föreningen köper en luftrenare bör du gå igenom grunderna. Kontrollera att fläkten faktiskt går, rengör donet och se till att rummet töms och städas ofta. En luftrenare kan vara ett komplement, men OVK:n bedömer ventilationen och inte apparaterna som står i rummet.

Ventilation i tvättstugan: fläkten som står still
I tvättstugan och torkrummet bildas mycket fukt som ska ut genom frånluften. Står fläkten still stannar fukten kvar, och då ökar risken för mögel och dålig lukt.
I ett hus i Vasastan med ett tiotal lägenheter hade tvättstugan en egen frånluftsfläkt. Vid besiktningen 2024 stod den helt still och tvättstugans system fick EG. Vi bytte fläktmotorn, justerade in och kontrollerade. Fläktbytet kostade cirka 7 500 kr exklusive moms, av totalt 13 601 kr exklusive moms för alla åtgärder i huset.
Ibland är det värre än så. I en förening på Kungsholmen med ett fyrtiotal lägenheter saknade tvättstugan ventilation helt, och där fick vi bygga ny frånluft med plåt, rör, ram och don innan systemet kunde injusteras och ombesiktigas.
Alla anmärkningar leder inte till underkänt. I ett annat hus på Kungsholmen hade tvättstugefläkten dammiga fläktskovlar, och besiktningsmannen rekommenderade rengöring till nästa besiktning. Sådana noteringar är en bra fingervisning om vad nästa OVK kommer att titta på.
Begär en kostnadsfri offert. Svar oftast inom en arbetsdag.
Ventilation i bastun och duschrummen i en brf
Föreningsbastun har ofta ett eget system med mekanisk frånluft tillsammans med duschar och toaletter. Eftersom bastun inte används varje dag kan en trasig fläkt eller ett borttaget don gå obemärkt länge.
I en förening i Johanneshov med ett fyrtiotal lägenheter hade bastun, duscharna och toaletterna ett eget F-system som fick EG. En av anmärkningarna var att drift- och skötselinstruktioner saknades för bastusystemet. Enligt 5 kap. 2 och 3 §§ plan- och byggförordningen ska instruktioner och skötselanvisningar finnas lätt tillgängliga för den som sköter systemet, och det kontrolleras vid varje återkommande besiktning.
För enklare system med frånluft eller självdrag säger Boverkets allmänna råd att det kan räcka med ett driftkort i stället för fullständiga instruktioner. Ett driftkort vid bastufläkten är alltså en enkel sak som kan bespara föreningen en anmärkning. I ett stort hus på Södermalm hittade vi en annan klassiker: donet i bastun saknades helt.
Läs också: CO2 inomhus: gränsvärden och vad nivåerna betyder
Källare, förråd och tekniska utrymmen
I källare och biutrymmen sitter ofta små kanalfläktar som är lätta att glömma. I ett flerbostadshus i Tullinge med ett trettiotal lägenheter hade kanalfläkten i elcentralen slutat fungera, och fläkten i barnvagnsförrådet gav för lågt flöde och lät på grund av ett lagerfel. Efter nya kanalfläktar, rengöring och injustering blev samtliga tre system godkända vid ombesiktningen i juni 2026.

| Utrymme | Vanlig anmärkning | Vanlig åtgärd |
|---|---|---|
| Soprum | Svagt eller inget frånluftsflöde | Rengöra don, laga eller byta fläkt |
| Tvättstuga | Frånluftsfläkten står still | Ny fläktmotor och injustering |
| Tvättstuga | Ventilation saknas helt | Ny frånluft med rör, ram och don |
| Bastu | Instruktioner eller don saknas | Driftkort och nytt don |
| Elcentral och elrum | Trasig kanalfläkt eller stängt spjäll | Ny kanalfläkt eller öppnat spjäll |
| Barnvagnsförråd | Lågt flöde och lagerljud | Ny kanalfläkt |
| Trapphus | Tilluftsfläkten går baklänges | Felsökning av fläkten |
Raderna bygger på anmärkningar från OVK-uppdrag i flerbostadshus, utom soprummet som är ett typexempel.
Ett stängt brandspjäll kan ge samma resultat som en trasig fläkt. I en förening i Bromma gav ett stängt brandspjäll nollflöde i elrummet, och åtgärdsförslaget var helt enkelt att öppna det. I ett annat hus saknade städrummet frånluftsflöde helt.
Tilluften till trapphuset hör också till de gemensamma delarna. I en förening i Farsta gick tilluftsfläkten till trapphuset baklänges, och mycket kondensvatten hade samlats i luckan.
Så förbereder du de gemensamma utrymmena inför OVK
Det mesta som fäller de gemensamma utrymmena syns redan när du går runt i huset. En fläkt som inte låter, ett don som någon har tejpat igen eller ett spjäll i fel läge kan du upptäcka själv några veckor före besiktningen.
Leta också fram underlaget. Besiktningen utgår från relationsritningar, instruktioner och skötselanvisningar, och saknar föreningen ritningar kan de finnas i byggnadsnämndens arkiv. Står samma anmärkning kvar från förra OVK:n är det oftast billigare att åtgärda den direkt än att vänta.
- Lista alla gemensamma rum som har ventilation
- Ordna nycklar till tvättstuga, bastu, förråd och lokaler
- Gå runt och kontrollera att varje fläkt faktiskt går
- Se till att inga don är stängda, igentejpade eller igensatta
- Kontrollera att brandspjäll inte står stängda
- Leta fram ritningar och driftkort för fläktarna
- Läs vad förra protokollet sa om de gemensamma utrymmena
Vad gör du om ett gemensamt utrymme får anmärkning?
Enligt 5 kap. 7 § plan- och byggförordningen ska ägaren snarast åtgärda brister som gör att systemet inte uppfyller kraven. Görs det inte kan byggnadsnämnden förelägga föreningen att rätta till dem. De flesta anmärkningar i gemensamma utrymmen är tekniska och går snabbt att åtgärda: en fläktmotor, en kanalfläkt, ett nytt don eller ett driftkort.
Akono gör OVK med funktionskontrollanter som har behörighet K och kan besiktiga alla byggnader och system. Ungefärligt pris är 250 till 450 kr per lägenhet med självdrag, 300 till 500 kr med mekanisk frånluft och 350 till 550 kr med FTX. Din förening får alltid en egen offert. Läs mer om OVK-besiktning i Stockholm och OVK-besiktning i Västra Götaland, där Göteborgsområdet ingår.
Får tvättstugan eller bastun anmärkning hjälper vi till att åtgärda anmärkningarna efter OVK. Behöver en takfläkt på ett flerbostadshus bytas ligger priset på 18 000 till 45 000 kr. Är kanalerna smutsiga kan du göra rengöring och OVK i samma veva. Hör av dig, så svarar vi oftast inom en arbetsdag.