Hur mäter man luftflöde i ventilationen?

Hur fungerar luftflödesmätning i ventilationen?

Ett luftflöde är hur mycket luft som passerar en punkt i ventilationssystemet. Du kan inte se det och sällan känna det på ett pålitligt sätt, så det måste mätas. Handen framför ett don säger ingenting om huruvida flödet är tio procent för lågt eller hälften så stort som det borde vara.

Syftet med mätningen är att ta reda på om systemet fungerar som det var tänkt. Därför jämförs de uppmätta värdena med underlaget: instruktioner, skötselanvisningar och relationsritningar. Ritningarna kan ligga i byggnadsnämndens arkiv om du inte har dem själv.

Mätningen är kärnan i en OVK, den obligatoriska ventilationskontrollen. Läs gärna om vad OVK är och vem som måste ha den om du vill ha helheten. Här fokuserar vi på själva mätandet.

Vilka metoder och instrument används för att mäta luftflöde?

Det finns i grunden två sätt att komma åt flödet: mäta direkt vid donet, eller mäta inne i kanalen. Vilket som passar beror på hur lätt det är att komma åt och hur don och kanaler ser ut.

Instrumenten väljs efter metoden. Tabellen nedan visar de vanligaste, vad de passar för och vad du bör tänka på.

Instrumentet ska vara kalibrerat och mätpunkterna ska dokumenteras så att nästa kontroll kan göras på samma sätt.

Så går en flödesmätning till steg för steg

Ordningen är viktig. Börjar du med enskilda don utan att veta totalflödet kan du jaga fel på fel ställe. Akonos funktionskontrollanter följer samma arbetsgång vid varje OVK.

1. Underlag och förberedelserKontrollanten går igenom ritningar, skötselinstruktioner och tidigare protokoll. Det är mot dem värdena sedan jämförs.
2. Kontroll av aggregat och fläktarFläktar, aggregat, driftdata och filter kontrolleras, och att komponenterna stämmer med underlaget.
3. Mätning av totalflödenFörst mäts hela systemets flöde. Avviker det redan här vet du att felet sitter i aggregatet eller kanalnätet och inte i ett enskilt don.
4. Mätning i huvudkanaler och donDärefter mäts delflödena. Här syns om en gren får för lite eller för mycket luft.
5. Okulär kontroll av kanalerKanaler och tillhörande delar granskas så att det inte finns föroreningar som kan spridas i byggnaden.
6. ProtokollAllt förs in i ett protokoll som går till ägaren och byggnadsnämnden, med förslag på energisparåtgärder som inte försämrar inomhusklimatet.

Hur tillförlitlig blir mätningen? Vanliga fallgropar

Ett mätvärde är aldrig bättre än sättet det togs på. En flödeshuv som inte sluter tätt, en anemometer som hålls snett i luftströmmen eller en mätning precis efter en kanalböj ger siffror som ser exakta ut men är det inte.

Mät därför på flera punkter i stället för att lita på en enda avläsning. Luftens hastighet varierar över kanalens tvärsnitt, och ett enda värde kan ge en missvisande bild av hela flödet.

Tänk också på driftläget. Mäts flödet med fläkten på forcering får du ett annat värde än på normal drift, och protokollet måste visa vilket läge som gällde. Filtrens skick spelar dessutom roll, eftersom ett smutsigt filter ger lägre flöde än ett rent.

Slutligen gäller att självdragssystem beter sig annorlunda än fläktstyrda. Självdrag ger mer luft ju kallare det är ute och i princip inget flöde på sommaren, så en mätning vid ett enstaka tillfälle säger mindre där än i ett system med fläktar.

Så läser du ett mätprotokoll

Ett protokoll innehåller mätpunkt, uppmätt flöde och det värde det ska jämföras med. Läs alltid både totalen och de enskilda posterna. Ett system kan landa rätt i summa men ändå ha ett rum som får för lite luft och ett annat som får för mycket.

Protokollet är också ett dokument du har nytta av längre fram. Spara det, för energiexperten som gör energideklarationen kan använda det. Intyget som kontrollanten utfärdar anger datum, resultat och datum för nästa besiktning, och ska sitta väl synligt i byggnaden, till exempel i entrén eller i varje trapphus.

Visar protokollet anmärkningar ska ägaren åtgärda bristerna snarast. Vanliga orsaker är för låga flöden jämfört med vad som beräknades när huset byggdes samt smuts i fläktar och kanaler. Åtgärden kan vara injustering, rengöring eller byte av fläkt.

Vem får mäta och vad kostar luftflödesmätning vid OVK?

Vid OVK utförs mätningen av en sakkunnig funktionskontrollant med behörighet N eller K, utfärdad av RISE eller Kiwa. Behörighet K krävs till exempel för flerbostadshus med FTX. Akonos funktionskontrollanter har behörighet K och kan besiktiga alla byggnader och system.

Villapriset är inklusive moms. Exakt pris för din förening eller fastighet får du i offerten.

Det är byggnadens ägare som bär ansvaret för att kontrollen blir gjord. För en bostadsrättsförening betyder det att föreningen och styrelsen ansvarar, medan boende och hyresgäster inte gör det. Gör ägaren ingen OVK kan byggnadsnämnden förelägga om att den utförs.

Priserna nedan är ungefärliga. ROT-avdrag gäller inte för OVK-besiktning.

Har du en villa med FT, FX eller FTX krävs bara en första besiktning när systemet installeras, och därefter inget återkommande krav. Villor med självdrag eller mekanisk frånluft utan värmeåtervinning omfattas inte alls.

Nästa steg: när du ska ta in en behörig kontrollant

Du kan kontrollera mycket själv: att filter är rena, att don inte är igensatta eller förskjutna och att skötselanvisningarna finns lätt tillgängliga. Det ersätter inte en mätning, men det ger dig en bra bild av läget innan kontrollanten kommer.

Är du fastighetsägare eller sitter i styrelsen för en förening är det dags att boka när det närmar sig datum för nästa besiktning, eller om det inte gjorts alls. Anmärkningar efter en OVK kan vi hjälpa dig åtgärda, och många gör rengöring och OVK i samma veva eftersom smutsiga kanaler är en vanlig anmärkning. Läs mer om att åtgärda anmärkningar efter OVK.

Akono utför OVK-besiktning i Stockholm och i Västra Götaland, inklusive Göteborg. Ring 020-123 900 eller kontakta oss så får du en offert, och vi svarar oftast inom en arbetsdag. Se även våra priser.